Som sångerna vi gör

Kent är fantastiska. Jag tillbringade lördagen med att tvätta = jag börjar bli gammal. Har mycket svårt att komma på vad jag önskar mig i julklapp. Idag tvättar jag också. Sen ska jag plugga. Och flytta. Och till slut tänkte jag dra med mina vänner på julskyltningen.

Riktigt klantigt att tvätta iPoden. Jag suger. Om den inte kommer igång har jag iaf något att önska mig i julklapp.

En vecka senare

Jag vill inte blotta ut Mark eller mina egna känslor här, och eftersom det är i princip allt jag tänker på så har jag inte använt min dator alls på flera dagar. Vad jag vill berätta är att detta är tungt, men jag har funnit tröst på oväntat håll och jag vill tacka alla som ringt, skickat sms och på andra sätt visat att de finns och bryr sig. det betyder så mycket för mig.

Skolan fungerar inte, även om jag önskar att den gjorde det. Istället umgås jag med människor, och det känns mer värdefullt än något annat jag gjort i mitt liv. Idag har jag sjukanmält mig, och ska hem till Richard och vara slacker. Dessutom sov jag ensam inatt, och det var inte alls lika bra som att sova med någon, även om jag sov bättre inatt.


Jag försöker tänka ut något jag kan skriva som inte har med dethär att göra, men valen när jag skriver här är att antingen skriva om vad jag gjort eller någonting jag funderar över och tänker på. Men eftersom detta är allt jag tänker på, och allt jag gör har en koppling till det finns det inte mycket mer att säga.

Kvävd

Enda sen jag fick veta om Mark har jag inte varit ensam nåning. Utom när jag sover då. Alla pratar om hur skönt det är att de inte behöver vara ensamma, men jag behöver det. Till exempel, när jag vaknade i morse var det första jag gjorde att gå in till Nina. När jag kom till jobber kom Oskar två steg bakom mig. 20 min efter att han stuckit kom Lisa, Nina ringer mig på jobbet, när jag går hem har jag Lisa i hälarna, hon har förövrigt jobbat klart ungefär 40 min innan jag slutar och sitter bara och väntar på mig så att vi kan gå hem tillsammans. När jag kommer hem står Miccha och Markus och frågar hur jag mår.

Missförstå mig rätt, varje gång någon går blir jag ledsen och tänker kan du inte stanna lite till, jag är så ensam. Men när jag har folk runt mig hela tiden, som säger hur de mår och känner sig så är jag en kamelont som bara annamar deras känslor och tar dom som mina egna. Alltså, jag behöver lite egen tid till att tänka ut hur jag känner och hur jag mår. Jag fick tillslut ett utbrott, och ilskan jag kände går inte att beskriva såhär i efterhand. Jag ber om ursäkt till alla drabbade. Jag har bara lite svårt att andas.

Jag kom hem för ca 2 timmar sen. Dessa två timmarna har jag spenderat på mitt rum, ca 15 min har gått till att skrika in i kudden och gråta. Resten av tiden har jag legat på min säng, kollat lite på nyheter, tittat på bilder på Mark, läst vad folk skriver om honom. Varit ensam.

Mark

Det spelar ingen roll vad jag skriver, för inga ord kan ändå göra dig rättvisa.
Så länge vi minns dig, finns du. Och det är det som gör dig odödlig. Jag saknar dig så, inget har någon mening. Allt jag vill är att se ditt blonda hår och din solkyssta hud. Jag vill tala om oviktiga saker för dig, jag vill höra dig skratta, se dig dansa. Ligga på sängen och lyssna när du spelar musik. det gör så ont att det aldrig kommer hända. Jag förstår inte hur det kunde sluta som det gjorde och jag hatar att du inte tänkte rationellt. För det var inte du. Och det känns så hemskt att DU ville inte. Det vet jag. Jag önskar att jag hade kunnat rädda dig.

87.12.08-08.11.18

Till Dig, min fina, fina vän

Det är nånting du lämnat kvar
En doft av alkohol och sav
Och nåt du aldrig får tillbaks
För på mitt golv bland skärvor o glas
Finns en bit av ditt hjärta kvar
Och alla tusen mirakel
Som jag lova dej en natt


Jag har bilder av dig kvar
Alla partyn o bakfylledar
Din kropp dina andetag
Och alla tusen mirakel
Som vi lovade varann



Jag förstod aldrig orden som du sa
Aldrig varför vi två var ett par
Så medan jag väntar på ett svar
Ska jag kyssa ditt hjärta i kras
Här på mitt golv bland skärvor o glas
För jag har inga mirakel
Att lova nån i natt



Mitt pussel blev aldrig klart
Jag ser ditt hjärta brinner svagt
Som en cigarett i mitt askfat

Boktjuven

Alla jag känner ska få den här boken av mig i julklapp. För det är den näst bästa bok jag läst (efter Shantaram)


Ps.
Detta gör mig ledsen
Ds.

Please just save me from this darkness

Kanske dags att inse att mina hemliga ambitioner om världsherravälde är barnsliga och det är god tid att växa upp och komma på vad jag måste göra med mitt liv

Set the fire to the third bar

Miles from where you are
I lay down on the cold ground
And hope that someone picks me up

Så vacker utan spackel??

Mitt rum är för varmt. Vad det kan bero vet jag inte.
Elementet är knappt igång, och har inte varit.
Inga ljus är tända.
Ändå alldeles för kvavt. Jag öppnar fönstret, går in på toaletten.
Får syn på mig själv i spegeln. Förvånas över att jag inte ser så död ut som jag känner mig.
Tittar närmre, jo, den blå färgen under ögonen påminner om handduken vid kranen.
Jo, håret är lite fetare och risigare än jag skulle önska.
Ja, läpparna är torra, ögonbrynen oplockade.
Inser att det är mascaran som gör att ögonen ser lite vaknare ut än vad de skulle göra om jag inte skulle böja uppögonfranserna med svart klet.
Tack Dior <3

fiction

Jag pluggar religion. försöker intala mig att jag inte kan läsa hur mycket som helst på en gång, för då glömmer jag bort det. Jag önskar jag hade fotografiskt minne. Det har jag inte, men det händer att jag lär mig saker efter var på sidan det står. Om det kommer en fråga på ett prov kan jag tänka, det stod nere till vänster på den sidan, vid den bilden. Det är en ganska bra egenskap tror jag. Men jag tar alltså pauser mellan varven och läser noveller. Jag tror inte folk vet det om mig, att jag älskar noveller. Det finns en internetsida där folk från hela världen skriver noveller med karaktärerna från olika filmer, böcker, tv-serier, anime/manga och sånt. www.fanfiction.net. Jag älskar den sidan! Har lagt oräknerliga timmar där för att läsa massor av bra och mindre bra noveller.

dessutom har jag gått igenom mailkorrespondens idag, haha, låter mer fancy än vad det var. Nina ville att jag skulle läsa hennes mail mellan henne och en familj i San Diego. Jag får inte säga det tll henne, men jag hoppas hon åker. Om inte dit så någon annastans. Jag tror hon skulle tycka det var jättekul att vara i USA ett år. Verkligen något för henne. Men jag skulle sakna henne.

Jag sover dåligt

Jag är ensam. Jag fryser. Allt jag hör är ljudet av en fläkt, datorers surr. Ändå har jag känslan av att det finns ett säkerhetsnät runt mig. Vad har jag att göra? Inget, egntligen. inget här, inget där. Jag vil än en gång krypa ner i min säng, den var så varm av en natts sömn. Mn hjärna är tom och slutkörd.

There are ghost towns in the ocean

Stack hemifrån vid 7 i morse, för att köpa biljett till studentfesten. Det var inte kul att gå upp alltså! Men när jag kom dit träffade jag Frida, Lovisa och Sofie och jag vet inte varför men jag blir alltid så glad varje gång jag träffar dom.

Hade tre lektioner på raken men det var ok, slutade vid halv 1. Nu ska jag strax sticka och träna och sen får vi se vad som händer resten av kvällen.

Nu ska jag raka mig under armarna, så mkna medmotionärer slipper behöva utstå håriga armhålor ;) haha.

Åh jag är så trött, allt jag vill är att sova sova sova. Jag fattar inte hur man kan vara så här trött hela tiden!

och dom säger bla bla bla bla

Har turism. Tråkigt, men vi får fika. Te och kakor. Mysigt. Typ. Man kan sitta längst bak i klassrummet men en blondin på varje sida och döma alla andra. Helt ok, faktiskt. Har förmodligen en del plner för helgen. Eller förmodligen ch förmodligen. Jag kan börja urskilja ett mönter, so to speak. På fredag ska jag träna och sen sova. På lördag ska jag jobba och sen ut med Emma till B&B och ska nog dit med Sofie, Frida och Lovisa också. På Söndag ska jag til Hylte för första gången i mitt liv. Kolla på Volleyboll. Kul kul cykelhjul :D

Flower and Football Tops

I eftermiddags, innan jag skulle jobba fick jag ett sms av en jobbarkompis. Det stod "Det ligger två skivor på min plats. Två helt ok engelska grupper. Du kan ta med skivorna hem om du vill" Och då blir man ju genast på lite bättre humör, av två orsaker. 1: Skivorna. Det är kul att få skivor, få nu musik, höra något nytt för omväxlings skull. 2. Någon (min jobbrakompis i detta fallet dårå) har hittat två skivor och tänkt Det här skulle nog Louise gilla. Och helt plötsligt känner man sig inte alls lika ensam. Bara tanken på att någon har tänkt på en gör en alldeles varm och glad inombords.

Nu lyssnar jag på ena skivan. Över förväntan. För trots allt, så har han ganska dålig musiksmak ;) Men det är ju inte poängen

I min värld

Disskution vid matbordet. De anser att jag borde lära mig spanska. Jag klargör att jag har inga planer. Då är jag "nedvärderande". Nästa ämne. Jag har läst en artikel i DN om ett möjligtvis stundande tredje världskrig. Jag säger att första världskriget var det första moderna kriget. Jag säger att jag inte vill bli politiker. Då är jag "arrogant". Så kul det är att äta middag med familjen. Kul att man uppskattas för den man är. Kul att man måste byta personlighet för att accepteras i sin egen familj. Det är sånt här man inte ska skriva på internet, jag vet inte varför jag gör det. Försöker övertyga mig med något bra argument, kommer inte på något som håller.

Kent sjunger att "I min värld hinner ingen läsa längre, alla skriver på sin biografi" Kanske pratar de om bloggar. kanske pratar de om självupptagenhet. Jag ser mig inte som en särskillt självupptagen människa. Ändå är jag så trött på att ingen bryr sig. Men inte heller jag orkar.

bilder från i fredags

slow

Tråkig dag i skolan. Egentligen var det inte dagens fel, för det vara bara en laktion som var ganska kort. Men jag såg fram emote min 12.30 sovmorgon imorgon närmiss Huttu påminner om att vi har Nationellt prov i svenska B imorgon. FAAAAAN! typ.

Aja. I lördags jobbade jag och sen var jag hos Mark, sen hos Babas, sen Valentine, sen Richard och sen hem. I söndags degade jag bara. Måndag var Engelska och Samhälle. Samma Anna som förstörde min tidags gjorde detsamma med måndagen fetrsom hon valde att hoppa av engelskan. aja. Pappa och Ninni kom hem från Argentina igår ochd etär väl det ungefär som hänt. Eftermiddagen har spenderats i Ninas säng med Mark som dj och han har spelat musik för mig.

Kan även nämna att mitt sår på armen nästan läkt. Det är ju livsnödvändig fakta för så sjukt många människor.

vad mer? Jag lyssnar på Anna Ternheim. Det är bra. Riktigt bra.

lång fredag

Gårdagen hade jag både sett fram emot och fastat för. Två lektioner, två föredrag. Jag hatar skolans nedskärningar. Vi får alldeles för lite lektionstid, för de kräver disciplin av mig. disciplin som jag sakner. Och jag presterar inte så bra som jag skulle vilja med tanke på hur mycket jag anstränger mig, med tanke på hur mycket jag låter det komma nära mig.

Mamma har nog förstått hur sliten jag är, för hon har inte klagat på saker jag inte hunnit göra, utan bara frågar om hon kan underlätta för mig. fina mamma, hon har så mycket att tänka på, och hon har så mycket astt göra. Nästa vecka läggs hon in och ska opereras. Det borde vara jag som frågar om hon behöver hjälp inte tvärtom. Men jag är så trött. Igår slutade skolan halv 11, och jag var så utmattad att när mamma kom hem vid 11 så och fann mig nästintill apatisk imin säng brydde hon sig inte om att den inte var bäddad utan frågade bara om jag ville ha kaffe. I morse gjorde hon frukost åt mig.

Jag var på jobbet vid halv ett, var där till 3. Drack ännu mer kaffe, jobbade, skrattade. Jag älskar att byta miljö, slippa klasskompisarna (de flesta i alla fall), slippa korridorerna slippa klassrummen och stressen. Nog för att det var stressigt på jobbet, men det finns ändå tid för skratt och alla är trevliga.

jag stack direkt från jobbet till farmor och farfar, drack ännu mer kaffe, åt lite äppelkaka och pratde om sånt man pratar med pensionärer om. Fina gardiner, hösten, skolan. stor skilland mot ett ha spenderat 2 och en halv timme med sexskämt med en 25-åring.

Efter att ha lämnat deras fina nya lägenhet gick jag hem och gjorde mig iordning för att träffa Sofie. Sushi och skvaller, och även här var det kul att träffa någo som man inte träffar varje dag. Både var utmattade och lessa på saker, och det var så skönt att bara kunna sitta och prata om det som intresserar oss.

Vid 10 var jag nedkrupen i sängen och påväg att slungas in i djup sömn när telefonen ringde. mark sa att han ska har förfest och att han gärna ville ha mig där. jag stack dit, han bjöd på vin. Pratde religion och livsåskådning med Rickard och hade det mycket trevligt. Rickard är också en sån som man inte träffar 24/7 och där var två trevliga tjejer som jag aldrig träffat förut. jag tror det är det jag behöver, träffa nya människor. När de sen gick till krogen gick jag hem och la mig, även om jag hellre velat stanna ute. men idag ångrar jag mig inte

What have I done to fall so hard for you?

Jag läste nått om kyssar, nånting som alla vet, men som dom aldrig lyckas fånga i filmerna man ser.

Inte allt

Det är svårt att skriva, när det händer så mycket och det finns ingen tid att sitta ner att reflektera över hur världen kan ta konstiga vändningar och vad det beror på. hur det påverkar oss. Det jag kan skriva just nu är väl att skolan dödar mig, att jag insett värder av att röra vid varandra och att jobbet är det stark hatkärlekk till. Kanske har jag tid och ork att gå in på detaljer vid ett annat tillfälle. Kanske är det för privar för att blottas på internet.

Go Obama

Klockab är 03.38. Obama har 200 och behöver alltså 70. ser ganska klart ut. ska sova nu. Äntligen får demokraterna makten (jag vet att dom har det i senaten och representathuset, men det är endå presidenten som är ÖB och dylikt.) Så wiho.

Vi ses imorgon. I en lite bätte värld förhoppningsvis.

Det kommer bli en lång kall vinter

Det är för kallt. Ute och inne. Under solen, bland alla människor. Det finns inget att göra. Allt te i världen kan inte värma mina frusna lemmar och jag känner hur det sprider sig från musklerna, in i skelettet, in i mitt inre och kylan gör att allt i min kropp går lite långsammare och jag blir tröttare och ledsnare och har mindre energi och ork och jag vill sova mer och mer. Funderar mer och mer på meningen med livet och på tillvaron och på hur ond världen är. Så som det ofta blir på hösten. Allt jag vill är att lämna Halmstad, hitta nått nytt, finna sanningen. Vad som helst. Något eget, något spännande. I somras hade jag inget behov av att lämna Halmstad för det kändes som att det fanns något här för mig. Det gör jag inte längre. Det ända jag ser fram emot den här veckan är sushi med Sofie på fredag. Det finns inget annat.

Egentligen vill jag ta tag i mitt liv, skriva skolarbeten fint på datorn, stå timmar ute på golfrangen och träna på min sving, dricka te vid köksbordet, dricka kaffe med farfar. istället lämnar jag in slarvigt kladdigt blyerts på randiga papper till uppsatser, och sover så mycket jag kan för att ha någon som helst ork. Jag trycker mig mot element, klär mig varmt. Men inget hjälper. Det är som om kylan kommer inifrån.

Wind of change

Helgen blev inte somm jag tänkte mig, men ändå bra. I fredags var vi hos Erik och sen inne i stan en sväng. På lördagen jobbade jag hårt som vanligt och sen var tanken att jag skulle med Kamilla, Veronika och Kicki till Jim på fest men jag mådde inte helt 100 och dessutom behövde Mark stöd och någon att umgås med så istället för vin med snygga tjejer så spelade vi guitarr hero, kollade på film och pratade om framtiden och livet.

Sen följde jag honom hem och på vägen såg jag Matte. han har samma jacka som i 9an och jag kände en slags trygghet skölja över mig, vissa saker förändras aldrig och även om vi går vidare med våra liv så finns det tydligen vissa saker som alltid är bestående. Mattes Canada Goose jacka till exempel.

Idag har jag promenerat med Mark och Nina och Annie och snart kommer Caisa hit och ska dricka kaffe. Imorgon börjar skolan igen och jag fortsätter förtränga vad jag måste göra.