Jag är en sån jävla tonåring ibland. Sjukt är det, hur humöret svänger. Ena sekunden kan jag inte låta bli att skratta år hur dum jag är, andra är jag helt förtvivlad ocgh i tredje är jag så förbannad att jag vill slå något alternatvit någon.
Och jag vill dränka mina situation i enorma mängder te med Anna för hon är den enda som förstår mig och tillsammans förstår vi varandra men samtidigt ingenting och vi kan vara frustrerade och arga tillsammas.
Imon ska första delen av projektrapporten lämnas in, tillsammans med tidsplanen och loggboken. Idag är första dagen jag verkligen satt mig ner och ansträngt mig för att plugga.
Jag har slutat ställa min väckarklocka. istället säger jag till mamma när jag ska upp och så kommer hon in till mig med en nybryggd kopp kaffe. Vardagslyx.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar