Buss 40 till Kärleken

Igår tog jag tag i mitt liv och lämnade tillbaka den försenade boken, och skrev klar bildanalyserna till Dans-temat. Skulle varit inne för typ 3 veckor sen. Bättre sent än aldrig. Klockan kvart i 7 sa jag hej till en oförstående Lenny, som inte kände igen mig. Det är kul när man vet hur djupa avtryck man gjort på människor man träffat i princip varje vardag under 3 års tid. Nåja.

Sen mötte jag Sofie, Frida och Lovisa för lite inprovisationsteater. Kolla på, alltså, inte spela. Nånstans får man dra gränsen. Duktiga var dom, och internskämten haglade. Inte från vår sida, mest från Synnöves.

Efter detta tog vi en liten omväg in till stan, men det var helt klart värt det när man räknar med vilket spektakel vi fick se. Som att tomten fått vinterkräksjukan och spytt över ett hus på furet. Och då snackar vi inte om den milda, lite grå tomten i Finlands urskogar utan om en riktig jävla amerikansk tomte. Inte konstigt jag lessnat på julen innan den ens börjat.

Vi väntade på buss 40 till Kärleken men när den dök upp var tillfället fel och efter många om och men hamnade vi återigen på furet med blåbärspaj och Thaisoppa för tre. Man kan ju inte laga en halv soppa.

Jag bangade på julshoppingen idag, mest för att jag är pank. Klockan är 15.08 och jag var utanför rummet för första gången idag för tio minuter sen. Mest för att kolla läget i kylskåpet. Där fanns inget av intresse, så jag antar att jag får vänta på dagens första mål tills kvällsmaten serveras. Man kan ju inte ha flyt i allt.

Skulle festat hos Carro i ikväll, men det blev intsällt. Kanske är det lika bra, eftersom undertecknad ska jobba imon. allt är som vanligt.

Veckan har varit hektisk, men man överlever, och det som hjälper är att man har vänner som bryr sig helt spontat, och visar det genom till exepmel avhopp från bussar och sms klockan 08.08 på morgonen för ett viktigt prov. eller att dom tänker på en när man inte är med, och tex bokar biljetter till en ifall man vill komma.
Det värmer.