Måndag, en i mängden

Jag förstår inte att det finns stora bloggar. Att folk bryr sig så mycket om okända människros liv att de faktiskt läser bloggar. Att bloggare hittar inspiration att skirva inlgg efter inlägg. Flera om dagen. Ladda upp bilder. Ladda upp filmer. Och folk tycker det är intressant, trots att de aldrig träffat människan. Jag har ingen sådant inspiration eller motivation. Jag har inget intressant att berätta. Mitt liv är inte särskillt spännande.

Jag åt en smörgås med ost och tomat och en kopp kaffe till frukost. I skolan skrev jag ett engelskaprov och fick tillbaka ett ekonomiprov som gått ganska bra.Till lunch år jag soyakorv. Sen övningskörde jag. Jag har pluggat filosofi, för jag har en examniation imorgon. Åt wokade grönsaker och kyckling till kvällsmat. Lyssnade på musik. Bryn Christopher och Billy Paul, närmare bestämt. Nu kollar jag på scrubs, har precis duschat och borstat tänderna. Insett att min handcreme börjar ta slut. Strax ska jag stänga av tv:n och datorn och vände på huvet, stänga ögonen och gå igenom utilitarismen i huvudet tills jag somnar.

Ser ni? Detta är ju inte intressant för någon annan än mig själv. Knappt ens för mig själv. Ibland undrar jag varför jag ens har en blogg. För att kunna titta tillbaka på alla meningslösa måndagar och hur jag drömde mig bort?

jag vet inte varför jag bloggar. För min egen skull eller för att någon ska läsa? Men det finns ju absolut inget intressant här.Vet du varför du bloggar? Skriv gärna en kommentar. Om det ens är någon som läser. Jag har full förståelse ifall det skulle vara så att ingen läste.