Ang. yttrandefirheten

Jag tänker på det här. Ni har säkert hört eller läst om det. En katolsk biskop biskop förnekar förintelsen. Påven häver bannlysningen av honom. Rubriker rubriker. Ramaskri. Påven ångrar sig "att förneka förintelsen stämmer inte överens med att vara katolik".

Vad hände med yttrandefriheten? Varför värnar vi bara om den när det gäller att säga sånt som vi gillar att höra, sånt som vi håller med om. Som AFA som rättfärdigar vad de gör för att de är motståndare till nynazism. Så AFA anser alltså att när alla är lika mycket värda, så då ska vi slå ner alla som inte tycker det. Som om de vore mindre värda.

Vad hände med Voltaires prat om att "jag håller inte med dig i det du säger, men jag skulle dö för din rätt att få säga det."

Den här katolske biskopen tror inte på förintelsen. Det kan anses korkat. Men då får det stå för honom. Han måste ha rätt att få säga det. jag blir mörkrädd av att leva i en värld där man inte få säga det folk inte vill höra. Folk har kämpat så länge för att vi ska få göra det. Det verkar inte som att kampen är slut än.