Jag sörjer min vän, men jag gråter inte mer när folk ser. På dagarna är jag lycklig, gör saker som jag mår bra av, umgås med människor jag vill umgås med. Men på nätterna. Då ligger jag sömnlös, vrider och vänder på mig. Letar efter saker, försöker förstå. När jag tillslut faller i sömn av utmattning drömmer jag om att folk runt omkring mig dör, först trodde jag att det var en tillfällighet, men det upprepas. Olika drömmar, olika personer. Men den gemensamma nämnaren är att folk jag bryr mig om dör.
Men allt är inte dåligt. På dagarna mår jag, som sagt, bra. Om ett par timmar går bussen till Olso. På den kommer jag, kärleken, kusinen och syrrans pojkvän sitta. Vi ska fira in det nya året med Kim och Sarah i den norska hufvudstaden.
Och (på tal om ingenting)kolla vad fin han är, min David
